Som läget ligger

Åker tåg, landskapet rusar förbi, måndag morgon. Lyssnar på podcast och sippar kaffe, på väg mot jobbet i Stockholm. Sedan början av maj arbetar jag på Improove med support och utveckling av en av flera plattformar — mest fokuserad på tidningssajter och nyhetspublicering. Mycket teknik och tänk att ta in, en enorm och flexibel kodbas,

Älgarna snart slut i mälardalen?

Jag och arbetskamraterna lämnade kontoret som vanligt och tog pendeln in till centralen, informatinstavlorna såg inte så lovande ut, inställda tåg, en del ersatta med buss. Jag avvaktade lite i centralhallen, tåget jag normal brukar åka med var inställt. Promenerade upp till perrongen nästa tåg skulle gå ifrån cirka 20 minuter senare och sprang på

SJ, hur tänkte ni nu?

Jag är på plats tidigt, med en stor mugg kaffe i näven, beredd att borda tåget, 06:42. Perrongen är full av folk, mängden människor uppskattas till ungefär 300. Tåget rullar in till perrongen, det visar sig att SJ idag har bestämt sig att bara använda ett tågset, så kallade X40 “dubbeldäckare”. Tågsetet består av två

SJ och tiden de stjäl

Igår, torsdag, när vi skulle åka hem så var tåget försenat, 15:50-tåget skulle gå 16:20, bara 10 minuter innan nästa tåg, innan Södertälje blev vi stående med besked att stoppet skulle vara i 20 minuter, när vi landade i Eskilstuna var tåget försenat totalt 74 minuter. Dessutom var tåget fullt av skrikiga ungar, man skulle

Du står i vägen, pucko

Jag kom på mig själv idag med att bli irriterad på folk som inte håller tempot, som står still i “omkörningsfilen” på t-centralen. Jag verkar ha kommit in ordentligt i pendlar-lunken och får mindre interna utbrott på dessa bromsklossar som hindrar min framfart i morgonrusningen, tänker fram långa ramsor om ond bråd död och lemlästning,