Icebreaker

I torsdags kväll när tåget rullade in mot Eskilstuna, hände något, i höjd med Vasavägen bromsade tåget plötsligt in och stannade bakom Sveaplan, föraren berättade över PA-systemet att någon hade setts vid spåret, när föraren tystnat började sorlet. Människor som annars aldrig skulle komma på tanken att prata med någon okänd på tåget, pratade nu med de som satt eller stod närmast, hoppare eller inte. Kvinnan som stod närmast berättade att hon pratat med en av tjejerna som hoppat framför tåget i höjd med Statoil, Vasavägen, beskrev händelsen mycket kortfattat och hur de hade slutat med att flickan blivit påkörd, trots övertalningsförsök.
Tåget började sakta rulla igen och allas uppmärksamhet var riktad ut mot Ruddamsgatan, där först en och sedan en andra polisbil stod, 4 poliser stod och pratade med någon som var på fel sida om staketet, troligtvis personen som setts.

Det är lite konstigt egentligen att andras olycka och saker som dessa får folk att prata med varandra, Eskilstuna är ju annars en stad där man blir betraktad som udda eller lite konstig om man inleder samtal med okända människor utan större anledning. Då är ju Eskilstunas befolkning ordentligt blandad, infödingar (urinnevånarna), invandrare, pendlare i exil och studenter från hela landet, ändå är befolkningen lite samtals-skygga.